hetsapa

Det finns många gånger jag tycker att man inte ska skylla på läkaren eller teamet som behandlat en viss patient. Det finns många gånger patienten kunde ha tagit ett mycket större ansvar för sin vårdplan än denne faktiskt gjort. Och det finns många gånger aftonbladet skriver äckligt ensesidiga artiklar. Men det här blir jag bara förbannad över. Läkare som lättvindigt skriver ut både antidepressiva och ibland starkt beroendeframkallande läkemedel till ofta odiagnostiserade människor. Nu framgår det inte av artikeln om Ehline hade fått en diagnos eller ej, men det är tyvärr vanligt att det räcker med att konstatera ångest och depression för att börja överösa en patient med olika mediciner. En patient som kanske har en svårare psykisk störning i grunden. Patienten litar naturligtvis på läkaren.

För mig är det helt obegripligt hur man kan skriva ut recept efter recept åt en patient som uppanbarligen inte blir bättre av medicinering. I mina ögon kan tabletter aldrig vara lösningen på problemet, men däremot en viktig komponent i en behandling. Efter noggrant övervägande. I vilket fall som helst bör man göra en utförlig sjukdomsanamnes och fastställa orsaken till patientens symptom. Det är ju helt idiotiskt att börja behandla något man inte vet vad det beror på (ja, det är svar på tal till alla som tycker att psykiatriska diagnoser bör avskaffas).

Jag har en nära vän som i många år mått ganska kasst. När h*n tillslut (efter några år) tog mod till sig och ordnade ett möte med sin husläkare fick h*n efter fem minuters(!) samtal ett recept på den antidepressiva medicinen Citalopram. Det var allt. På fem minuter ska alltså den här allmänläkaren ha gjort en tillräckligt bra bedömning av patienten att han väljer att påbörja medicinering utan vare sig remiss till öppenpsykiatrin eller vettig uppföjning. Efter påtryckningar av bland annat mig och min väns familj lyckades h*n kräva att få en neuropsykiatrisk utredning då det både ligger i släkten och h*n visar flera tecken på en sådan diagnos. För er som inte vet det kan ett neuropsykiatrisk funktionshinder orsaka bland annat depressioner.

Det finns absolut bra läkare också, men rötäggen utmärker sig och verkar alltid vara fler än de som är bra. Vilket förvisso kan ha att göra med de där oansvariga patienterna jag pratade om. De som beskyller alla utom sig själva när deras liv går åt skogen.

Edit: Det är inte det här fallet i sig jag blir arg på. Jag har ju bara en, antagligen vinklad, artikel från Aftonblaskan att gå på. Det fick mig bara att reagera på den typen av läkare.