Jag bor fan i Tokyo nu

Har hittills orkat hålla liv i http://jajjaijapan.wordpress.se Japan är sjukt i huvudet. Jag älskar det!

7 days

Lär väl hålla till på jajjaijapan i fortsättningen. Eller det är väl det som är meningen. Typ lägga upp bilder på konstiga saker man hypar över fast ingen riktig fattar varför. Typ tändsticksaskar och sånt.



Känns fan sjukt. Var på japanska ambassaden idag och lämnade in pass och visumcertifikat så att de kan fixa visum i passet. Vi åker nästa torsdag, starta paniken! Typ.


Samma knas varje dag

Känner mig lite nere, fast jävligt glad samtidigt. Känns helt fel att flytta till Tokyo nu när jag verkligen kommit på vad jag vill göra med mitt liv. Men å andra sidan, jag har hela livet på mig att göra samma sak dag ut och dag in så varför inte skjuta lite på det? Något roligt måste man väl få ha. Dessutom kan man bara ångra saker man inte gjort och detta kommer jag definitivt ångra om jag inte gör.



Tokyo, Tokyo

Det här händer faktiskt. Jag kommer fucking flytta till Tokyo om två månader. Har fått slutbetyg, beviljat studiestöd, visum, kommit in på skolan...... allt. Haha shit. Läckert. Sjukt. Kan inte riktigt ta in det.






Snart japan

Nördar sönder japanska pojkband. Smörig, massproducerad, japansk pop. MEN SÅ BRA :O



Arashi - Believe


2 månader kvar!!

En text om trololol och ingenting

Militärgrön jeanskappa, kängor, utmärglat blekt ansikte. Tjejen sitter på en hård massa som antagligen varit någon slags byggnad en gång i tiden. De inetsade skuggorna är det enda tecknet på att detta en gång varit en levande stad. Frän cigarettrök är det enda konkreta.

 

Det är bara ett år sedan.

 

Tanken på en giganternas strid har figurerat i otaliga filmer, böcker och politiska debbater. Upp- och kapprustningen blundade man för. En blodig och fasansfull historia förkastade man och skrev om efter eget tycke. Världspolisen gick skoningslöst till attack när Unionen försökte utöva ett desperat försök till politiskt inflytande. Städer raderades, försvann från kartan, gick bokstavligen upp i rök.

Det förr så fria landet stängdes. Informationsnät fick inte längre användas fritt, yttrandefriheten avskaffades och helt plötsligt bestämde staten vad du skulle tycka och tänka. Hur många gånger drillades vi inte i skolbänken att förakta diktaturernas hemska system? Hur många gånger kom vi inte fram till att vi ska dra lärdom av historian för att inte upprepa gamla misstag? Hur kunde det ske? Det är som om hela kontinenten plötsligt slavade under Jantelagen. Vilka är vi att lägga oss i?

 

Så som kyrkan legat som en lovikavante över oss ett par århundraden tidigare bågnade vi under Världspolisens vikt. Det sista försöket att göra oss fria dömde oss till döden. Men vad är den kroppsliga döden att frukta? Hellre dö den smärtfria döden än långsamt låta själen förtvina under en stormakts storhetsvansinne.

 

Storstäderna hann inte ens stå i lågor. De utplånades över en natt. Med minuters mellanrum. Unionen splittrades och förfäran och skräck fick de överlevande makthavarna att bli handlingsförlamade. Inte i deras vildaste fantasi trodde de att.... men det där om...eller?... Vad tusan hände egentligen... Tecknen, visst hade de funnits överallt?

 

Ingenting i omgivningen påminner om de där postapokalyptiska videospelen som ansågs så farliga för bara ett par decennier sedan. Det finns inga överlevande kvar, inga heroiska hjältar som släpar sig fram mot världens enda brinnande eld. Här finns bara skuggorna kvar som en kusligt påminnelse.

 

Cigaretten är slut, en ny halas upp ur jackfickan och glöder snart ilsket i kvällsmörkret. Hur går man vidare? Vad gör man när livet ställts på ända och allt man hade är så upplöst att man har tur om man hittar en endaste molekyl av mammas förr så väldoftande kropp. Lika bortblåsta är känslorna. Likgiltighet. Är det en känsla? Tomt mörker. Grå aska. Kroppen känns lika pulveriserad som landskapet som omger henne. Visst finns här människor kvar, men vilket motstånd kan vi bjuda? Bondtölpar och förortsbarn. Vi som skonades. Ska vi slå de med våra spadar och vår förortslang?

 

Hon reser sig sakta. Dags att dra sig hemmåt, rulla nya cigaretter och fortsätta böja nacken för befriarna.

 

 


Trololololol......

Helt pluggstopp. Ska tenta på Engelska på tisdag men kan för mitt liv inte läsa en endaste sida ur den där jävla boken. Tur att Sparknotes finns <3

Är på reshumör. Fått massa sms av syrran i Christiania, hittat billiga flygbiljetter till USA och billiga boenden i Berlin. Bara att dra iväg :D       Wait...       jag är en fattig student -____-



So it goes, so it lingers...

Hemskt glest här må jag säga. Men vad nytt? Segar med världens tråkigaste skolarbete (GERIATRIK -________-), försöker hitta praktikplats i Stockholm och förbereder att tenta av Engelska B. Yay? Ney... Tristessen är total, men snart flyttar vi upp till Stockholm igen och kan ha lite roligt innan vi drar flyttlasset vidare till Tokyo.


Lite mina känslor just nu... Trololololo...



Hetsapan presenterar första delen i serien Budget för motivationslösa

"Ursäkta Herr President men jag måste få protestera!", en smällfet och synnerligen obehaglig liten man tog till orda inne i Rikets runda sal. "Hur tror du att det skulle se ut om vi tog på oss hela ansvaret för importen av dessa exotiska varor? Nej, mitt förslag är att vi istället anlitar våra förra samarbetspartners för att kunna ha ett så brett utbud som möjligt."

Presidenten står kvar bakom talarstolen, ser oberörd ut. "Mr Pig", säger han. "Jag uppskattar din input men förra årets siffror visar på en allt för stor vinst för att vi ska kunna lämna över detta till någon annan."

"Men Presidenten glömmer våra kunder! Att erbjuda endast TVÅ valmöjligheter skadar oss i längden. Alla våra konkurrenter har ett större utbud och ligger långt före oss på det planet. Lämnar vi över ansvaret till en firma som kan erbjuda BÄTTRE varor än våra konkurrenter är det helt plötsligt VI som ligger föra. Den uteblivna förtjänsten vägs upp genom försäljning av andra storslagna varor."

Presidenten börjar mjukna men är inte helt nöjd, "siffror lille gris, siffror".

"Om Presidenten tror att jag inte räknat på detta tror ni fel! Vår mest sålda vara förra året, av typen Exotisk, var Blåa Fröjder. Vinsten per enhet var 10kr. För en långt mindre utgift kan vi fortfarande sälja varor med samma avans. Inte genom att tumma på kvalitéten, utan genom ett helt annat upplägg. Vi har andra eftertraktade varor. Varor som ingen hittils erbjudit inom vår bransch." Det gnistrar i grisens ögon. Hans passion är total.

Presidenten är fortfarande lugn, åtminstone utåt. "Fortsätt för all del."

Grisen slickar sig om läpparna och fortsätter ivrigt: "Detta ger ett helt annat djup till verksamheten som är vårat trademark. Det kompletterar och stärker banden till öst. Kombinationen och samarbetet mellan oss och våra kära vänner på det Exotiska företaget är oslagbart!"

 

 

Nej... man kanske skulle ta och göra en riktig budget. Typ i Excell istället för Word.

 

 


En blodig och fasansfull historia förkastade man och skrev om efter eget tycke.

Har sjukligt mycket inspiration att skriva skumma politiska noveller. Ingen inspiration alls att skriva budget. Undrar om de accepterar en budget i novellform inlindat i politiska intriger och postapokalyptiska helveten?

Kanske inte...


Idioti

Förra helgen befann jag mig på en "prioriterad adress" (vad fan betyder prioriterad adress?). Idag var jag uppenbarligen INTE prioriterad.

Jag: "Hej, har ni några taxibilar i närheten av Arlanda?"
Taxi Stockholm: "Jajjemänsan, varifrån vill du åka?"
Jag: *Hemlig adress*
Taxi Stockholm: "Jag har fått nya direktiv, det kommer att dröja minst 30min till en taxibil kan komma"

Såååå, bara för att man är på SU en nobelnatt så är man prioriterad. Men råkar man helgen efter vara på en konferensanläggning just TAXI STOCKHOLM råkar ha ett samarbete med är man INTE prioriterad. Logik. Det är första gången jag faktiskt föredragit konkurenterna Taxi 020.

Sluta med fotboll

Lugn krogrunda, öl, drinkar och trevligt sällskap. Nyblivna 18-åringar som vill bli upplärda i krogkonst och pubarnas oskrivna regler. Kvällen började bra men avslutades mitt i en sörja av pikéstyrkor, polisbussar, motorcykelburna och ridande poliser. Ett hundratal fans av både IFK och AIK typ stormade Avenyn och drabbades samman i parken invid spårvagnsstationen vi stod vid. Bron var helt avspärrad och poliserna som inte var upptagna med att stoppa slagsmålen patrullerade gatorna kring Kungsportsplatsen för att säkert hitta gömda huliganer.

Supporterbråk är bland det löjligaste jag vet. Det och förortsgangsters. En miljon kommer hela IFK-AIK kalaset kosta. En miljon som läggs på barnungar som på papper är vuxna människor. En miljon som hade kommit till stor nytta i äldreomsorg, skola eller sjukvård. Jag har ingen lust att betala för deras larviga bråk. Sluta bråka eller sluta med fotboll helt!


GT "Vuxna som beter sig som 15åringar"
GP om idiotsupportrarna





Inget konvent

Blir tyvärr tvungen att stryka Närcon pga pengabrist :( Tråkig anledning, men det är som det är och vi har i alla fall råd att åka och se GACKT i Stockholm. Det kändes som en ganska lätt prioritering.


Om ett år


Detta är planen:

 

Akihabara - guest house - accomodation - Tokyo by gogonihon.com

Litet, men billigt rum inkl. el, internet, vatten och sånt.

Akihabara - guest house - accomodation - Tokyo by gogonihon.com

Delat vardagsrum (lite som studentboende) :)

 

Akihabara - guest house - accomodation - Tokyo by gogonihon.com

Tågstationen :D

 

Sist men inte minst:


Fantastiska Shibuya 109,
10 våningar med KLÄDER och ACCESOARER <3



Nine twelve

Ska man utmana sig själv och göra det man inte vågade göra förra födelsedagen. En resa till London kanske?


RSS 2.0