Absurt

Usch, varför finns det så många störda föräldrar? Föräldrar som inte lär sina barn någonting de behöver veta men ändå tycker att barnen ska vara självständiga från den dag de fyller 18. Föräldrar som inte stöttar sina barn i väldigt vuxna och mogna beslut utan tvingar in dem i en roll de aldrig trivts i. Föräldrar som lämnar sina barn åt sigsjälva. Föräldrar som inte ger barnen någon tid att anpassa sig till sin nya position i livet, släpper de vind för våg. Föräldrar som konstant klankar ned på sina barn, vare sig det gäller bordsskick, klädval eller betyg. Föräldrar som inte vill inse att ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och att den kan föra med sig oerhörda svårigheter. Föräldrar som agar. Föräldrar som beskyller sitt barn för att själv ha varit ansvarig för den våldtäkt denne just fallit offer för.

Det värsta med ovanstående är att exemplen är direkt tagna från vardagliga situationer som uppstått i flera av mina vänners "hem". Jag är så OERHÖRT tacksam att jag har så förstående och stöttande föräldrar! Inte bara två utan fyra underbara personer som alla har hjälpt mig genom livet, trots mina svårigheter och egenheter (ibland utan tack). Det finns inga ord för det och det SKÄR verkligen i mitt hjärta när jag inser att alla inte har den turen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0